Nattens mara väser, famnar dig i sömn, vaggar stilla ro i sinnets land. Sveper ned mot djupen, i drömmarnas hav, skändar och vrider, tanke och tal. Grå ögen av vanvett, stirrandes utan ro, gnisslande käftar gnager i själens märg. Som blod ur aska, dr
Nattsjäl
2024-11-17 13:38